Buffert
Hur stor buffert bör man ha?
Tumregeln är 3–6 månaders fasta kostnader. Räkna ut ditt eget mål och hur lång tid det tar att nå det.
Buffertkalkylator
Inget sparas eller skickas någonstans.
Vanliga frågor om buffert
Vad är en buffert?
En buffert är pengar som ligger undanställda för det oväntade – en trasig bil, en tandläkarräkning eller att inkomsten plötsligt minskar. Den ska vara lätt att nå samma dag du behöver den.
Hur stor buffert bör man ha?
En vanlig tumregel är 3–6 månaders fasta kostnader. Har du 15 000 kr i fasta kostnader blir målet 45 000–90 000 kr. Osäker inkomst, barn eller eget hus talar för den högre nivån.
Var ska bufferten ligga?
På ett vanligt sparkonto med insättningsgaranti, gärna med ränta och separat från lönekontot. Inte i aktier eller fonder – bufferten ska inte kunna sjunka i värde precis när du behöver den.
Räknas amortering som buffert eller sparande?
Nej. Ränta och amortering är kostnader i budgeten och hör till de fasta kostnaderna. Pengar du amorterat kan du inte heller ta ut när något händer.
Hur snabbt ska jag bygga bufferten?
Börja med en liten startbuffert på en månads fasta kostnader, och fortsätt sedan i lugn takt. Ett fast belopp direkt när lönen kommer är det som fungerar bäst.
Vet du inte vad dina fasta kostnader är? Börja med vår gratis budgetmall.
Bygg bufferten automatiskt med Sparjo
- Jonnie räknar ut ditt buffertmål
- Se varje månad hur nära du är
- 30 dagar gratis – inget kort behövs
Sidan ger allmänna beräkningar, inte finansiell rådgivning.

