Hoppa till innehållet

Gratis budgetmall för din privatekonomi

En personlig budget behöver inte vara krånglig. Med den här mallen fördelar du lönen på två minuter – till fasta kostnader, sparande och fria pengar – enligt principen att betala dig själv först. Allt är gratis, och du behöver inte ens logga in.

Skapa din budget

Fyll i två siffror – mallen räknar ut resten. Inget sparas eller skickas någonstans.

Hur mycket vill du spara? Rekommendation: 10 %

Så bygger du din budget – steg för steg

  1. Skriv in din inkomst

    Använd nettolönen – det du faktiskt får ut på kontot efter skatt. Har du oregelbunden inkomst, ta medelmånaden från de senaste tre månaderna.

  2. Summera fasta kostnader

    Hyra eller bolån (ränta och amortering räknas alltid som kostnad – aldrig som sparande), el, hemförsäkring, internet, mobilabonnemang, gym och andra prenumerationer.

  3. Betala dig själv först

    Bestäm sparkvoten – en vanlig utgångspunkt är 10 % av inkomsten. Poängen med en budget är att sparandet tas direkt när lönen kommer, innan vardagen hinner äta upp det.

  4. Bygg en buffert

    Spara först upp 3–6 månaders nödvändiga utgifter – boende, räkningar, lån och mat på ett vanligt sparkonto. Bufferten är din trygghet när tvättmaskinen går sönder eller jobbet sviker. När den är full går sparandet vidare till dina mål.

  5. Lev på resten – utan dåligt samvete

    Det som är kvar efter fasta kostnader och sparande är dina fria pengar: mat, kläder, restaurang och glädje. En bra budget ger utrymme att leva, inte bara spara.

Vad ingår i fasta kostnader?

Fasta kostnader är det som måste betalas varje månad, oavsett hur du lever. Kommer du ihåg dem blir budgeten ärlig:

Boende
Hyra eller avgift, bolåneränta och amortering, el och hemförsäkring
Transport
Månadskort, billån, ränta och försäkring
Abonnemang
Mobil, internet, streaming, gym och tidningar
Övriga fasta
CSN-lån, barnomsorg, a-kassa och fackförbund
Rörliga kostnader (räknas inte som fasta)
Bensin, service, kläder, nöjen

Ärligt om lån: ränta och amortering räknas alltid som kostnad i budgeten – aldrig som sparande. Då blir bilden av vad som faktiskt blir över ärlig.

Vanliga frågor om budgetmallar

Hur mycket ska man spara varje månad?

En vanlig tumregel är 10 % av inkomsten. Börjar du från noll är det bättre med 2–3 % varje månad än 20 % en månad och inget sedan. Viktigast är att det blir en vana.

Hur stor buffert behöver jag?

Sikta på 3–6 månaders nödvändiga utgifter – boende, räkningar, lån och mat, på ett sparkonto. Har du 10 000 kr i nödvändiga utgifter blir buffertmålet 30 000–60 000 kr. Bufferten ska vara lätt att komma åt samma dag du behöver den.

Ska pensionssparande räknas med i budgeten?

Ja, om du själv sätter undan pengar från lönen, t.ex. i ett privat pensionssparande. Tjänstepension som arbetsgivaren betalar syns inte på lönekontot och räknas inte med.

Vad gör jag om det inte blir något över?

Då är budgeten sitt eget bästa verktyg: den visar exakt var pengarna går. Pausa buffertsparandet tillfälligt och gå igenom de fasta kostnaderna – det är där de stora besparingarna finns.

Kan Sparjo göra detta åt mig?

Ja. I Sparjo berättar du kort om din ekonomi, och Jonnie föreslår hela upplägget – konton, buffertmål och sparkvot. Du godkänner innan något sparas, och appen räknar om fördelningen varje månad. De första 30 dagarna är gratis.

Ta nästa steg – låt Sparjo räkna åt dig

Den här mallen ger dig en bra första budget. Sparjo gör samma sak – fast utifrån just din ekonomi, med uppföljning varje månad, jämförelser mot föregående månad och Jonnie som guide. Inga bankkopplingar, och du flyttar själv pengarna.

  • Personlig plan byggd av Jonnie – du godkänner allt
  • Buffertmål och sparkvot utifrån din ekonomi
  • 30 dagar gratis – inget kort behövs

Fler gratis verktyg

Gjort av Sparjo – en plan för varje lön.

Sidan ger allmänna beräkningar, inte finansiell rådgivning. Exempelsiffrorna är påhittade.